Användning av intravenös vancomycin bör begränsas till allvarliga infektioner orsakade av mottagliga stafylokocker eller andra grampositiva bakterier när andra antibiotika är ineffektiva eller inte tolereras .
Vancomycin är det läkemedel du väljer för allvarliga infektioner orsakade av meticillinresistent Staphylococcus aureus och koagulasnegativa stafylokocker (inklusive S epidermidis). Dessa infektioner inkluderar septikemi, endokardit, osteomyelit, lunginflammation, lungabscesser, mjukvävnadsinfektioner, sårinfektioner och hjärnhinneinflammation. Ländryggen intratekal eller intraventrikulär administrering kan krävas för att behandla hjärnhinneinflammation.
Meticillinresistent Staphylococcus epidermidis (och andra koagulasnegativa stafylokocker) har blivit en viktig orsak till infektioner associerade med bostadsutrustning, inklusive protetiska hjärtklaffar, protetiska höfter, cerebrospinalvätska shunts och intravenös (t.ex. Hickman ) katetrar. Vancomycin är det läkemedel du väljer för behandling av dessa infektioner. För protesventilendokardit orsakad av meticillinresistent S epidermidis har intravenös vankomycin i kombination med rifampin och gentamicin i två veckor, följt av vancomycin plus rifampin i ytterligare fyra veckor, rekommenderats. Kirurgiska ingrepp krävs ofta.
Vancomycin rekommenderas för allvarliga stafylokockinfektioner hos patienter som inte kan få (t.ex. på grund av överkänslighet) eller inte har svarat på penicilliner och cefalosporiner.
Kombinationen av vancomycin med gentamicin eller streptomycin (för mottagliga stammar) är den valda regimen för enterokock endokardit hos penicillinallergiska patienter. Även om vankomycin kan användas för att behandla endokardit orsakad av viridans streptokocker hos penicillinallergiska patienter föredras vanligtvis första generationens kefalosporiner (t.ex. cefazolin, kefalotin, kefapirin) (såvida det inte finns överkänslighet för kefalosporin).
När det ges intravenöst är vankomycin användbart för profylax av infektiös endokardit hos högriskpatienter som är allergiska mot penicillin och som genomgår tandvård eller vissa andra kirurgiska ingrepp.
Vancomycin är ett alternativ till första generationens cefalosporiner eller antistafylokockpenicilliner för profylax under vissa kirurgiska ingrepp (t.ex. hjärtventilersättning, total höftbyte) hos patienter som är allergiska mot penicilliner och cefalosporiner.
Vancomycin är det läkemedel som valts för de ovanliga pneumokockinfektioner som är resistenta mot penicillin G och för allvarliga infektioner (t.ex. protesventilendokardit) orsakade av penicillinresistenta JK-stammar av corynebakterier. Det kan vara effektivt för Flavobacterium meningosepticum meningit som är resistent mot andra antimikrobiella medel.
Vid administrering intravenöst eller intraperitonealt är detta läkemedel användbart vid hantering av peritonit associerad med kontinuerlig ambulerande peritonealdialys (CAPD). Grampositiva bakterier, särskilt stafylokocker, är de vanligaste orsakande organismerna för dessa infektioner.
Vankomycin absorberas dåligt från mag-tarmkanalen. Oralt vancomycin är ett valfritt läkemedel för antibiotikeassocierad pseudomembranös kolit (AAPMC) orsakad av Clostridium difficile, särskilt hos allvarligt sjuka patienter. emellertid verkar oral metronidazol vara ett effektivt och betydligt billigare alternativ för mild till måttlig sjukdom och föredras ofta hos dessa patienter.
