Bästa redaktör:
Samtidig administrering av receptbelagda läkemedel med alkohol är en fråga som växer oroande. Även om fenomenet att blanda alkohol och receptbelagda stimulantia är väl dokumenterat (t.ex. Barrett & Pihl, 2002; Darredeau et al., 2007) och kopplat till negativa resultat (t.ex. Markowitz et al., 1999), har hittills undersökningar misslyckats med att skilja mellan formuleringar för omedelbar frisättning och förlängd frisättning av dessa läkemedel. I det här brevet rapporterar vi om fall av avsiktlig blandning av receptbelagda stimulansmedel med förlängd frisättning med alkohol för att ge vissa psykoaktiva effekter.
Som en del av en större studie av icke-förskriven användning av stimulerande läkemedel i Halifax, Nova Scotia, vuxna icke-förskrivna användare av formuleringarna med förlängd frisättning Adderall XR (n = 13), Ritalin SR (n = 5), Concerta (n = 4) och Bifentin (n = 1) rapporterade om deras mönster och motiv för användning under strukturerad intervjuer ansikte mot ansikte. Användare av vart och ett av dessa läkemedel rapporterade att de medvetet administrerat läkemedlet med alkohol (Adderall XR 7/13; Ritalin SR 1/5; Concerta 1/4; Biphentin 1/1). Oavsett vilket specifikt läkemedel som användes var den primära motivationen för dess samtidig administrering med alkohol att uppnå önskade psykoaktiva effekter (t.ex. att minska eller öka vissa alkoholeffekter eller att ”bli höga”). Överensstämmer med tidigare rapporter om samverkande alkohol-stimulerande alkohol administrering (t.ex. Barrett et al., 2006), i de flesta fall (80%) började stimulerande administrering efter att dricksessionen började. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att det tidigare är känt att alkohol har kliniskt signifikanta interaktioner med ett antal därefter administrerade stimulerande läkemedel, inklusive metylfenidat (t.ex. Perez-Reyes, 1994; Patrick et al., 2007). Även om formuleringar med förlängd frisättning kan vara osannolikt att de används felaktigt när de administreras ensamma (t.ex. Steinhoff, 2008), är det möjligt att samadministrering av alkohol kan öka deras missbruksansvar.Detta kan inträffa genom att alkohol påverkar läkemedlets farmakokinetiska och / eller farmakodynamiska egenskaper (t.ex. . Patrick et al., 2007), genom produktion av nya psykoaktiva metaboliter såsom etylfenidat (t.ex. Markowitz et al., 2000) eller genom en annan mekanism som ännu inte har identifierats.
Resultat tyder på att olika formuleringar med förlängd frisättning receptbelagda stimulanser kan missbrukas vid samtidig administrering med alkohol. Det rekommenderas att läkare uttryckligen överväger potentiella interaktioner med alkohol och andra vanligt missbrukade droger när de bedömer missbrukspotentialen för denna klass av läkemedel. Icke-stimulerande alternativ bör övervägas för att behandla individer med störst risk för alkohol- eller läkemedelsmissbruk, till exempel de som tidigare har använt olaglig substansanvändning (Darredeau et al., 2007; Poulin, 2001).
