Höga nivåer av cirkulerande katekolaminer associerade med hjärtsvikt nedreglerade hjärt-beta-receptorer, med en mer uttalad effekt på beta-1-receptorer, vilket leder till nedsatt inotrop effekt. Användningen av exogena inotropa medel är därför ett logiskt terapeutiskt tillvägagångssätt vid hjärtsvikt. Dobutamin är en syntetisk katekolamin som verkar på alfa-1, beta-1 och beta-2-adrenerga receptorer. I hjärtat producerar stimuleringen av dessa receptorer en relativt stark, additiv inotrop effekt och en relativt svag kronotrop effekt. I vaskulaturen balanserar alfa-1-agonistaktivitet (vasokonstriktion) beta-2-agonisteffekten (vasodilatation). Vid klinisk användning har dobutamin en snabb verkan och en kort halveringstid. Det ökar myokardial kontraktilitet, medan reflexreduktionen i sympatisk ton, som svar på förstärkning av strokevolym, leder till en minskning av total perifer motstånd. De förväntade hemodynamiska effekterna är en ökning av hjärtutgången och en minskning av systemisk kärlresistens utan signifikant förändring i arteriellt tryck eller hjärtfrekvens. I akut hjärtsviktstillstånd med förhöjda efterbelastningstryck, till följd av hjärtinfarkt, förblir dobutaminbehandling numera referensen.