Harpagophytum procumbens bor i djupa sandjordar och förekommer i områden med lågt årligt nederbörd (150–300 mm / år). Det är en flerårig knölväxt med årligen producerade krypande stjälkar. Stammarna ovan jord dyker upp efter de första regnen och dör tillbaka under torka eller efter frost. Stammarna växer från en ihållande primärknöl och flera sekundära knölar (de skördade organen) växer från den primära knölen i slutet av köttiga rötter. Växten får sina vetenskapliga och vanliga namn från de hakade ryggarna på dess träaktiga kapslar (se foto). Den mogna frukten öppnar sig långsamt så att endast 20-25% av dess frön under ett visst år kan skapa jordkontakt. Frön har en hög grad av vila. De har låg andningsfrekvens och kan förbli livskraftiga i fröbanken i mer än 20 år.
Hållbarheten i handeln med djävulsklo har ifrågasatts i flera år. Regeringarna i vart och ett av länderna i vilka det förekommer (intervallstater; Namibia, Botswana och Sydafrika) har utvecklat policyer och föreskrifter för att skydda arten, för att bestämma en hållbar skörd och för att tillhandahålla fortsatt försörjning för skördarna. Vid olika tidpunkter har arten föreslagits för skydd genom konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter (CITES). Emellertid har intervallstaterna genomfört åtgärder för att hantera handeln på ett hållbart sätt och förslaget att skydda arten med CITES drogs tillbaka.
Olika studier har undersökt de biologiska och ekologiska kraven för skördade och oskördade populationer. Flera tidiga korttidsstudier i Botswana undersökte artens ekologiska krav. Andra, lite nyare studier uppfann resursen och undersökte hållbara skördemetoder.
De ekologiska kraven för en skördad art måste vara kända för att hantera skörden av arten för att säkerställa att den är hållbar. Stewart och Cole (2005) undersökte de komplexa ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som är involverade i artens skörd. Stewart (2009) undersökte befolkningsstruktur, densitet, tillväxt, dödlighet och produktion av utsäde och frukt i skördade och oskördade populationer i Kalahari-savannorna i Sydafrika. Växtens täthet och befolkningsstrukturen skilde sig markant mellan överbetade och gräsdominerade områden, vilket tyder på att skillnaderna kan bero på konkurrens om knappt vatten och näringsämnen. Experimentellt avlägsnande av sekundära knölar (skörd) var ingen signifikant faktor för dödlighet i någon av de skördade storleksklasserna. Skörd påverkade inte heller tillväxten, även om växter i medelstorlek växte mer under studieperioden i både skördade och oskördade populationer. Fruktproduktionen var mycket varierande och mogna frukter producerades endast under gynnsamma förhållanden. Under förhållandena för denna experimentella skörd verkar arten vara motståndskraftig att skörda, med växter som utsätts för skörd överlevande såväl som oskördade växter. På grund av dess livsmiljös rumsligt varierande natur och växternas plasticitet krävs dock skördedata från faktiska skördade områden från ett stort antal växter för att bättre förstå artens livshistoria.
