Negativa resultat för båda HIV-1- och HIV-2-antikroppar indikerar vanligtvis frånvaron av HIV-1 och HIV-2-infektion. Men hos patienter med reaktiva initiala kombinerade HIV-1 / -2-antigen- och antikroppstestresultat utesluter sådana negativa resultat inte akut eller tidig HIV-infektion. I denna situation kommer HIQNP / HIV-1 RNA-detektion och kvantifiering, prenatal, plasma-reflextest att utföras. För patienter med risk för HIV-2-infektion (t.ex. att ha bott i Västafrika eller har sexpartners från Västafrika) är testning för HIV-2 DNA / RNA (FHV2Q / HIV-2 DNA / RNA-kvalitativ realtids-PCR) rekommenderas.
Positiv HIV-1-antikropp men negativa HIV-2-antikroppsresultat indikerar förekomsten av HIV-1-infektion. Tillsammans med reaktiva initiala kombinerade HIV-1 / -2-antigen- och antikroppstestresultat antas individer med sådana resultat ha HIV-1-infektion. Verifiering av ett första positivt testresultat rekommenderas för diagnos av HIV-1-infektion. Ytterligare testning med ett nyligen inlämnat plasmaprov för HIQNP / HIV-1 RNA-detektion och kvantifiering, prenatal, plasma rekommenderas för att verifiera och bekräfta diagnosen HIV-1-infektion innan antiretroviral behandling påbörjas.
Positiv HIV -1-antikropp men obestämda HIV-2-antikroppsresultat indikerar förekomsten av HIV-1-infektion med sannolik korsreaktivitet av HIV-1-antikroppar med HIV-2-antigener på analysremsan. Verifiering av ett första positivt testresultat rekommenderas för diagnos av HIV-1-infektion. Skicka in ett nytt plasmaprov för detektion av HIV-1-RNA (HIQNP / HIV-1 RNA-detektion och kvantifiering, prenatal, plasma). Sådana resultatmönster kan dock sällan indikera tidig HIV-2-infektion (dvs. HIV-2-coinfektion) hos HIV-1-infekterade individer. För individer som riskerar HIV-2-infektion (baserat på epidemiologisk exponeringshistoria), bör ett helblodprov lämnas in även för FHV2Q / HIV-2 DNA / RNA-kvalitativ realtids-PCR.
Obestämd HIV- 1 antikropp men negativa HIV-2-antikroppsresultat antyder antingen mycket tidig HIV-1-infektion (hos individer med riskfaktorer) eller närvaron av ospecifik korsreaktivitet mellan patientproverna och HIV-1-antigener på analysremsan. I denna situation , HIQNP / HIV-1 RNA-detektion och kvantifiering, Prenatal, plasma-reflextest kommer att utföras.
Negativ HIV-1-antikropp, men obestämd HIV-2-antikroppsresultat kan bero på akut HIV-1 infektion eller antyder antingen mycket tidig HIV-2-infektion (hos individer med riskfaktorer) eller närvaro av ospecifik korsreaktivitet mellan patienternas ”prover och HIV-2-antigener på analysremsan. I denna situation kommer HIQNP / HIV-1 RNA-detektion och kvantifiering, prenatal, plasma-reflextest att utföras. Om det efterföljande HIV-1 RNA-testresultatet är negativt och patienten har kända riskfaktorer för HIV-2-infektion (baserat på patientens kliniska och epidemiologiska historia), bör ett nytt helblodprov lämnas in för detektion av FHV2Q / HIV- 2 DNA / RNA-kvalitativ realtids-PCR.
Positiva resultat för både HIV-1 och HIV-2-antikroppar antyder sannolik närvaro av HIV-1 och HIV-2-coinfektion. Sådana resultat kan dock sällan till: a) HIV-1-infektion med HIV-2-antikroppskorsreaktivitet, eller b) HIV-2-infektion med HIV-1-antikroppskorsreaktivitet (t.ex. frånvaro av HIV-1-p24- och p31-band). Verifiering av en första -tids positivt testresultat rekommenderas för diagnos av HIV-infektion. Baserat på patientens kliniska och epidemiologiska historia bör ett nytt plasmaprov lämnas in för detektion av HIV-1-RNA (HIQNP / HIV-1 RNA-detektion och kvantifiering, Prenatal, plasma) eller ett nytt helblodprov för detektion av HIV-2 DNA / RNA (FHV2Q / HIV-2 DNA / RNA Kvalitativ Real-Ti PCR).
Obestämda resultat för både HIV-1 och HIV-2-antikroppar indikerar antingen mycket tidig HIV-infektion (hos individer med riskfaktorer) eller närvaron av ospecifik korsreaktivitet mellan patientens ”prover och HIV-antigener på analysremsan. Ospecifik korsreaktivitet kan bero på nyligen infekterade icke-HIV-infektioner, hypergammaglobulinemiska tillstånd, bindvävssjukdomar eller graviditet (alloantikroppar). I denna situation kommer HIQNP / HIV-1 RNA-detektion och kvantifiering, prenatal, plasma-reflextest att utföras.
Negativ HIV-1-antikropp men positiva HIV-2-antikroppsresultat indikerar förekomsten av HIV-2 infektion. Tillsammans med ett reaktivt initialt HIV-1 / -2-antigen- och antikroppsundersökningsresultat antas individer med sådana resultat ha HIV-2-infektion.Ytterligare testning med ett nyligen inlämnat helblodprov för FHV2Q / HIV-2 DNA / RNA Kvalitativ realtids-PCR rekommenderas för att verifiera och bekräfta diagnosen HIV-2-infektion innan antiretroviral behandling påbörjas.
Reaktiv HIV-1-antikropp men positiva HIV-2-antikroppsresultat indikerar vanligtvis närvaron av HIV-2-infektion med HIV-1-antikroppskorsreaktivitet (t.ex. närvaro av endast HIV-1 gp41- och / eller gp160-band). Sådana resultat kan dock sällan bero på saminfektion med HIV-1 och HIV-2. Verifiering av ett första positivt testresultat rekommenderas för diagnos av HIV-2-infektion genom att skicka in ett helblodsprov för FHV2Q / HIV-2 DNA / RNA-kvalitativ realtids-PCR. Om patienten löper risk för HIV-1-infektion (baserat på patientens kliniska och epidemiologiska historia), bör ett plasmaprov också lämnas in för detektion av HIV-1-RNA (HIQNP / HIV-1 RNA-detektion och kvantifiering före födseln, Plasma).
Obestämd HIV-1-antikropp men positiva HIV-2-antikroppsresultat indikerar förekomsten av HIV-2-infektion, med sannolik korsreaktivitet av HIV-2-antikroppar med HIV-1-antigener på analysremsan Verifiering av ett första positivt testresultat rekommenderas för diagnos av HIV-2-infektion genom att skicka in ett helblodsprov för FHV2Q / HIV-2 DNA / RNA-kvalitativ realtids-PCR. Sådana resultatmönster kan dock sällan indikera tidig HIV-1-infektion (dvs. HIV-1-coinfektion) hos HIV-2-infekterade individer. För individer som är i riskzonen för HIV-1-infektion (baserat på epidemiologisk exponeringshistoria), bör ett plasmaprov också lämnas in för detektion av HIV -1 RNA (HIQNP / HIV-1 RNA-detektion och kvantifiering, prenatal, plasma).
