Näringsliv och politik

En sameby – ”Sameby” – är inte en traditionell by utan en komplex ekonomisk och administrativ union inom ett specifikt geografiskt område. Medlemmarna har rätt att bedriva renskötsel inom detta område, inklusive att bygga de anläggningar de behöver. I vissa områden har de också fiske- och jakträttigheter. Det regleras av en svensk lag som kallas renhållningslagen.

Mot slutet av 1800-talet höll många samer permanent både gårdar och renar (blandad jordbruk). Regeringen skulle emellertid fatta några omtvistade beslut, vars följder sträckte sig långt in på 1900-talet.

Renbeteslagen från 1928 begränsade renägande och medlemskap i någon samisk by till herdar och deras familjer. De nya restriktionerna tvingade blandade jordbrukare att välja mellan renskötsel eller andra former av jordbruk.

I generationer har människor vänt sig till andra yrken, och samerna försöker underlätta statliga regler så att människor kan tillhöra en samisk by utan att behöva äga renar.

Sanning och försoning

Samerna har länge varit i kontakt med de nationalstater som var etablerade på det land de kallade hem. Genom dessa möten har samerna tvingats ändra sitt sätt att leva. Det är en historia fylld med övergrepp, kränkningar och rasism, och en som den svenska regeringen fortfarande har att göra med.

År 2019 lämnade Sametinget en formell begäran till regeringen om en sannings- och försoningskommission till upprättas. I juni 2020 tilldelades samerna 1,2 miljoner kronor (144 000 euro) från den svenska staten för att börja lägga grunden för en sanningskommission.

Sametinget

Det organiserade samiska politiska kamp för ökat inflytande och autonomi började på 1950-talet med bildandet av samiska föreningar som så småningom ledde till att Sametinget (Sametinget) bildades 1993. Riksdagens uppgift är att skydda, utveckla och samordna alla frågor som rör samiska intresseområden. Idag finns det åtta politiska partier inom parlamentet, som består av 31 ledamöter som väljs vart fjärde år och sammanträder tre gånger om året. Riksdagen finansieras med bidrag från den svenska regeringen och fungerar också som en myndighet med 50 tjänstemän.

De som finns i det samiska vallistan – öppnar för dem som talar samiska och definierar sig som en del av samiska röstberättigade. Antalet som registrerade sig för att rösta har ökat de senaste åren, inte minst på grund av ett växande intresse för politiska frågor bland unga samer och en ökande vilja bland äldre samer att anamma deras etnicitet.

Större autonomi

Ett politiskt mål förenar alla politiska partier: större autonomi. För närvarande har parlamentet befogenhet att bara behandla frågor som rör jakt och fiske, renskötsel och samiska språk och kultur.

Sametingarna i Finland, Norge och Sverige har upprättat en gemensam nordisk konvention för att stärka deras ställning som minoritetsfolk och påverka beslut i samiska frågor. Konventionen har ännu inte godkänts av de nordiska regeringarna.

Sveriges konstitution ändrades 2011 för att bekräfta skyldigheten för offentlig makt i Sverige att främja samernas möjligheter att bevara och utveckla en kulturell och social eget liv.

Nya sätt och gamla traditioner

Regeringsförslaget Strategi för de nationella minoriteterna, som inrättades 2010, ger ekonomiska resurser för att bevara minoritetsspråk och har skapat möjligheter till samerna att ta hand om sin kultur, traditioner och språk.

Detta har inneburit nya möjligheter att främja samiska intressen och inkluderar samisktalande personal på vårdhem, samisk historia i grundskolorna och samiska informationsskyltar i skolor och andra kommunala lokaler.

Den samiska kulinariska traditionen har också hittat nya anhängare bland både samer och icke-samer medan nya vändningar har dykt upp genom internationella influenser.