Kiev (Svenska)

Du kanske också gillar:

WWII och den tyska invasionen förstörde återigen mycket av staden. Nazisterna tog Kiev i september 1941 och tiotusentals Kievs judar massakrerades helt enkelt, och andra ”oönskade” Kievaner deporterades till tvångsarbete och koncentrationsläger. Sovjeterna återtog Kiev i november 1943. Under de kommande 50 åren, Kiev fortsatte att växa och stärka sin industriella bas, särskilt inom produktion av maskiner, stål, kemikalier, vapen, mat, papper och kolväten. Det fanns också ett känt märke av kameror som produceras här, känt som Kiev, som fortfarande är eftertraktat av fotografer .

1991, med Sovjetunionens fall, förklarade Ukraina sitt oberoende. Liksom många andra post-sovjetiska stater drabbades Ukraina av en djup lågkonjunktur på 1990-talet när dess ekonomi kämpade för att övergå till kapitalism och dess regering. experimenterade med nya styrtekniker. Ekonomin stabiliserades så småningom på 2000-talet, men kämpar fortfarande. Politiskt sett var Kiev centrum för den orange revolutionen, där 500 000 människor tog till stadens gator för att protestera mot presidentvalet 2004, där Viktor Janukovitj hade utsetts till vinnare bland omfattande bevis för valbedrägerier. Ironiskt nog valde ukrainare som helhet Janukovitj tillbaka till sitt ämbete 2010. Kiev har emellertid förblivit i stort sett ”orange” och liberalt, med mer än 60% av Kievan-rösterna som gick till en av Orange Revolutionens figurhuvud, Yulia Tymoshenko.

Kievan-ekonomin och befolkningen idag

Medan Ukrainas befolkning har minskat efter den sovjetiska eran har Kievs totala befolkning ökat, till stor del tack vare dess relativt stabila ekonomi. Liksom resten av världen, Kiev drabbades av finanskrisen 2007-08 och förlorade 13,5% av sin bruttonationalprodukt. Detta är dock 1,6% mindre än det nationella genomsnittet som Ukraina förlorade under samma period.

Kievs ekonomi dominerade idag av stora energibolag och är som sådan starkt knuten till ryska intressen och kolväteförsörjningar. Nyttiga tjänster, inklusive el, gas och vatten, utgör 26% av stadens industriproduktion. 2008 Naftogaz Ukrainy, en av de största naturgasimportörer i Ukraina, baserade i Kiev, m gjorde en överenskommelse med Rysslands naturgasmonopol, Gazprom, där det föreskrevs att Naftogaz skulle vara den enda importören av Gazprom-gas.

Mother Motherland är en 335-fots staty i Kiev. Det är en del av stadens massiva museikomplex från andra världskriget.

Kievs andra primära industrier är också till stor del ärvda från dess sovjetiska förflutna. Tillverkningen av mat och dryck utgör 22% av Kievs totala industriproduktion, kemi- och maskinteknik tar ytterligare 30%, och tillverkningen av papper och pappersprodukter tar 11%.

Idag är tjänster och särskilt IT outsourcing börjar också sätta sitt prägel på staden. I maj 2011 lade myndigheterna i Kiev fram en 15-årig plan för stadens ekonomiska utveckling, som förser staden med fokus på teknik- och högteknologiska industrier och drar så mycket som 82 miljarder euro av utländska investeringar i dessa sektorer.

Modern kultur i Kiev

Med tanke på sin turbulenta historia och täta ockupation kan Kiev, liksom resten av Ukraina, sägas ha problem med sin självidentitet. Av sina 2,7 miljoner invånare talar endast 24% endast ukrainska i sina hushåll, enligt en undersökning från 2006. Nästan 52% procent talar främst ryska hemma, och det antalet stiger ju närmare man kommer stadens ekonomiskt kraftfulla centrum. Intressant är att även om ryska är stadens lingua franca, står ryssar bara för 13% av Kievs befolkning. Cirka 130 olika nationaliteter och etniciteter utgör de andra 87%.

Kievs kulturliv är rikt och mångsidigt. Stadens slaviska arkitektur, inklusive forntida monument och katedraler, representerar tydligt Kievs antika historia och bestående anda. Två av Ukrainas ”sju underverk” finns i Kiev. En av dessa är Saint Sophia-katedralen (Собор Святой Софии), som byggdes på 1100-talet. Uppkallad efter en forntida katedral i Konstantinopel, var det i denna katedral där århundraden av Kievan prinsar krönades i politetens guldålder. Det andra ”underet” är Kievs Pechersk Lavra, eller ”Grottaklostret”. Klostret är en historisk ortodox kristen attraktion som består av höga klocktorn, vackra katedraler och underjordiska grottor som också användes som en viktig utpost för Kievs motståndsrörelse under andra världskriget.

Självständighetstorget i Kiev firar nu Ukrainas självständighetsförklaring från Sovjetunionen 1991. Det var också den viktigaste platsen för protesterna som drev den orange revolutionen 2004-2005.

Kiev är också fylld av värdefulla museer och teatrar. Ett sådant museum är Museum of the Great Patriotic war, som dokumenterar segern under andra världskriget samt dess förödande livskostnad. När du besöker detta museum får du en verklig förståelse för Ukrainas offer under de fruktansvärda tiderna. Staden finns också i överflöd i konstmuseer och teatrar, inklusive National Art Museum, Pinchuk Art Center och Kievs operahus. National Art Museums nuvarande samling består av över tjugo tusen bitar, inklusive verk av kända ukrainska och ryska konstnärer. Många teatrar uppträder på ryska och ukrainska. Kievs operahus, som bildades 1867, fortsätter att behaga publiken med olika operaer och en bred balettrepertoar.

Medan Kievs öde i stor utsträckning har beslutats av icke-ukrainare, är dagens Kiev med sitt högteknologiska industri, högre utbildningsinstitutioner och kända landmärken är ett av Östeuropas viktigaste industriella, vetenskapliga och kulturella centra. Kievans, viljestarka och beslutsamma, kommer utan tvekan att fortsätta längs landets valda väg för demokrati och kapitalism. Kanske kommer Kiev en dag att vara mindre känt för sin roll i ryska historia och mer för sin del i att etablera Ukraina som en självständig nation.

Ta reda på mer om program i Kiev, Ukraina

Write a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *