Fjärrsensorer samlar in data genom upptäcka den energi som reflekteras från jorden. Dessa sensorer kan vara på satelliter eller monterade på flygplan.
Fjärrsensorer kan vara antingen passiva eller aktiva. Passiva sensorer svarar på yttre stimuli. De registrerar naturlig energi som reflekteras eller släpps ut från jordens yta. Den vanligaste strålningskällan som detekteras av passiva sensorer är reflekterat solljus.
Däremot använder aktiva sensorer interna stimuli för att samla in data om jorden. Till exempel projicerar ett laserstrålesystem för fjärranalys en laser på jordens yta och mäter den tid det tar för lasern att reflektera tillbaka till sin sensor.
Fjärranalys har ett brett spektrum av applikationer inom många olika fält:
- Kustapplikationer: Övervaka strandförändringar, spåra sedimenttransport och kartlägga kustfunktioner. Data kan användas för kustmappning och förebyggande av erosion.
- Havsapplikationer: Övervaka havets cirkulation och nuvarande system, mäta havstemperatur och våghöjder och spåra havsis. Data kan användas för att bättre förstå haven och hur man bäst hanterar havsresurser.
- Riskbedömning: Spåra orkaner, jordbävningar, erosion och översvämningar. Data kan användas för att bedöma effekterna av en naturkatastrof och skapa beredskapsstrategier som ska användas före och efter en farlig händelse.
- Naturresurshantering: Övervaka markanvändningen, kartlägga våtmarker och kartlägga vilda livsmiljöer. Data kan användas för att minimera den skada som stadens tillväxt har på miljön och hjälpa till att avgöra hur man bäst skyddar naturresurser.